Då har vi gått in i den tredje trimestern, Bönan och jag. Även fast det är långt kvar så känns det som att den riktiga nedräkningen har börjat när man kommer in i de 30:e veckorna. Visst, det kan ju såklart bli så att Bönan inte kommer förrän vecka 42 (snälla låt mig slippa det!), men om beräkningen stämmer så blir det inte så.

Förra veckan bestämde vi oss för att det var dags att packa upp och organisera Bönans kläder och andra prylar. Inte för att det är nära att hen behöver dem ännu, men för att jag bara var tvungen att få bort att bråte från kontoret! Det är så oinspirerande och jobbigt att ha ett kontor som bara är fyllt till bredden med massa ouppackat rat. Det kanske är löjligt, men jag tycker att det blir svårt att producera när det ser ut så omkring mig.

Bönans första tvättar

Så vi packade upp och sorterade alla kläder, sängkläder och andra textilier vi har till Bönan och började tvätta. Jag hann tänka “jahapp, är detta våra liv nu? ett springande fram och tillbaka till tvättmaskinen…” för det kändes som att det aldrig tog slut. Och då har vi inte så mycket saker till hen! Det var en lite underlig känsla att stå och hänga alla dessa små, små plagg. Ska det verkligen gå i en person i dessa?

Vi är ute i väldigt god tid med att förbereda sådant här. Men jag tycker att det känns skönt. Istället för att spara det till sen, när magen är enorm och jag gissar att jag kommer vilja spendera min tid med att ta det lugnt. Den här väskan som man ska ta med sig till BB har vi inte packat ännu. Det får vänta ett tag till, jag kommer nog behöva mina väskor några gånger innan jag kan avvara den haha.

Hur är det med måendet då?

Jag har ju skrivit tidigare både om hur min ångest kommit tillbaka starkt sedan i höstas och mina känslor kring det kommande föräldraskapet och hur svårt jag har att förhålla mig till det. Sedan dess tycker jag att måendet har blivit bättre. Jag känner mig inte ledsen varje dag, eller ens varje vecka, längre vilket är så skönt. Senaste gången som jag blev riktigt ledsen var det för att jag jobbat så himla mycket, varit i massor av sociala situationer och inte haft någon tid till återhämtning. Lägg till smärta i ryggen, huvudvärk och något som gör helt sjukt ont under höger revben. Jag var helt tömd helt enkelt. Kroppen var tung som en sten och jag däckade på soffan. Ibland blir det sådär, fast jag vet så väl hur viktigt det är att ta tid för att återhämta mig.

Nu har jag haft möjlighet att jobba hemifrån ganska mycket efter det och förra helgen var helt oplanerad och härlig. Så nu känns det bättre igen och det kommer inte komma någon mer sådan här intensiv period innan jag går på semester. Hela augusti ska ägnas åt att bara göra vad jag vill! Lata dagar hos mamma och pappa hemma i Dalarna, havsbad i Nässjöbäcken och grillkväll med Linda, Jonna och Johan, fylla år, njuta av att se Kurbits njuta av friheten på landet och bara fokusera på att ta. ner. tempot. 

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.